Kansliets telefontid: tisdagar kl 10-12Övrig tid telefonsvarare eller e-post.

210209 topp

På grund av det rådande smittoläget håller kansliet stängt för besök

1809 juristen KatarinaFråga Juristen

Katarina Renman Claesson

Robotar och AI som konstnärer?

På iniativ av Andrew Conru, en forskare i mekanisk ingenjörsdesign på Stanford, hölls 2015 för första gången ”International Robotic Art Competition”. Målet för tävlingen är att utmana olika lag att producera något visuellt vackert med robotar som använder fysiska borstar och färg för att ”skapa konstverk”. I tävlingen kan det antingen handla om att ta fram helt nya målningar (original artwork) eller att bearbeta andras bilder (“reinterpreted artwork”). https://robotart.org/

Jag blev nyfiken. Hur fungerar upphovsrätten till den här typen av alster? Kan robotar verkligen ”skapa konstverk” och därmed betraktas som konstnärer? Är det någon skillnad om det är nya målningar eller bearbetningar? Vad innebär det att AI också använts? När det gäller de tekniken är jag lekman, men jag tänker göra ett försök att nysta i juridiken kring den här typen av alster.

För upphovsrättsligt skydd krävs att en fysisk person står bakom verket. Även om det kan se ut så, kan robotar inte producera och/eller måla fysisk konst helt själva. Det måste alltid finnas någon form av mänsklig input. Det sker huvudsakligen på två sätt; genom direkt mänsklig inblandning t.ex. via en robotarm som styrs manuellt eller tekniskt eller genom målarinstruktioner via en programvara.

Robot som konstnär?
Robotar med direkt mänsklig inblandning kan få input på flera olika sätt, men det tydligaste är i form av ett fysiskt verktyg som en människa kan använda sig av ungefär på samma sätt som en kirurg kan styra en operationsarm på distans. Man skulle kunna kalla det för ett robotverktyg för konstnärer. Ta en titt på konstnären och programmeraren Harvey Moons ”Drawing Machines” https://www.youtube.com/watch?v=VufMgHvaoG0.

Här är det relativt enkelt att se att konstnären som genom sin användning av roboten som verktyg står bakom robotens alster. Situationen kan dock bli lite mer komplicerad om det inte är konstnären som tagit fram programvaran. Hur stor kreativ insats gjordes då av konstnären vid användning av robotverktyget. Är det svårt att avgöra kan det bli fråga om en gemensam upphovsrätt till slutresultatet Det finns också programvaruskapade ”målarinstruktioner” till roboten som liknar det sätt en varpå en mänsklig (tänk att ens behöva klargöra det) konstnär skapar konst, i vart fall målar fysiska tavlor. Här är det alltså inte en konstnär som styr robotens målararm utan en programvara. Är det då en robotkonstnär? Det finns programvaror som utgår ifrån ett redan existerande foto eller annan bild av det som ska målas och söker fram mönster och former som kan göras om till penseldrag. En ganska utvecklad version är att låta roboten måla lite ”utanför linjerna” och sedan justera bilden i jämförelse med originalbilden till det slutresultat man vill nå (corrective feed back loop). https://www.youtube.com/watch?v=GrEttzMCneo. Det är programmeraren som skapar robotens målarteknik och stil och som därmed är upphovsman till robotkonstnärens alster. Återigen finns kreatören, den fysiska upphovsmannen, i skapandet av programvaran för robotkonstnären. Och ska man vara strikt med begreppen så bör inte roboten kallas konstnär, då den endast fungerar som ett
verktyg. Rent upphovsrättsligt ska begreppet konstnär enbart användas av den fysiska upphovsperson som skapat ett konstnärligt verk. (Notera att det inte ska blandas samman med diskussionen om vad som är konst.) Som jurist rekommenderar jag de inblandade i en ovanstående skapandesituationer att komma överens med andra inblandade upphovspersoner (programmerare, fotografer m.fl.) vad som ska gälla för robotens alster. Används en licensierad programvara, titta noga villkoren för användandet av programvaran, verktyget och ”slutresultatet”. Vem ska få göra vad med robotens alster?

AI som konstnär?
Resonemanget blir lite annorlunda om det istället är Artificiell Intelligens (AI) som tagit fram också underlaget för slutresultatet. I det fallet är det inte en mänsklig kreatör som skapat den instruktion som utgör grunden för slutresultatet, exv. musik eller en målning. Vad är det då som gäller?

För att kunna ta fram egna AI-alster har det först skett någon form av maskininlärning. Det sker ofta genom att en mängd information (data) matas in. Vad gäller då om någon annan äger rätten till det material, t.ex. bilder i olika format och medier? Jag återkommer till det nedan. Först vill jag beskriva projektet ”The Next Rembrandt” som hösten 2016 presenterade en ny Rembrandt, framtagen med hjälp av AI.

En ny Rembrandt?
Projektet inleddes med att undersöka och samla in ”data” från Rembrandts hela samling av verk. Verken studerades på pixelnivå. Som underlag fanns 3D-scans och digitala filer, som förstorades av s.k. djuplärningsalgoritmer för att maximera resolution och kvalitet. En helt ny målning skulle skapas med utgångspunkt i bara ”Rembrandtdata”.

Eftersom en stor del av Rembrandts målningar var porträtt analyserades demografin i hans målade ansikten med fokus på bl.a. kön, ålder och huvudets vinkling. Det ledde till beslutet att den ”nya” målningen borde vara ett porträtt av en kaukasisk man med ansiktshår i 30-40 års ålder, klädd i mörka kläder med en krage och iklädd en hatt. Ansiktet skulle vara vänt åt höger.

Efter det inhämtades data målningar från uppfyllde just de kriterierna. Studier av data gjorde det möjligt att ta fram ett ”typiskt” Rembrandt öga, näsa, mun och öra. En algoritm (programvara) som kunde relatera över 60 punkter i ett ansikte till varandra tog fram ansiktsproportioner med hjälp av att ange distansen mellan ögon, näsa, mun och öron.

Nu fanns en detaljerad instruktion till hur en ny Rembrandt skulle kunna målas. Men en målning är inte en tvådimensionell bild i en dator utan ett tredimensionellt objekt. Så den ”nya” Rembrandt togs slutligen fram i en 3D-printer som lade flera lager av färger ovanpå varandra.

”We use technology and data like Rembrandt used his paints and his brushes to create someting new” Ron Augustus, Director SMB Markets på Microsoft.

Så 2016, 347 år efter Rembrandts död fanns nu ett ny Rembrandt? Njae, det kan inte bli annat än en AI-producerad målning, om än med användning av enbart Rembrandts data och teknik.
Men oavsett den upphovsrättsliga frågan, som jag kommer till nedan, är det här ett tydligt exempel på att innovation är en viktig del också av konstnärer och konstens vardag. Se https://www.nextrembrandt.com

Inlärningsdata
AI må vara fantastiskt, men det behövs ändå en input att data för att någon form av inlärning för att ”egen” produktion av material ska vara möjligt. Det intressanta är då vad det är för inlärningsdata som tillhandahålls. Har man genom att mata in inlärningsdata gjort intrång i några rättigheter?

I Rembrandt projektet var det data som inte längre har något upphovsrättsligt skydd. (Lite överkurs, men ändå intressant i sammanhanget är att den databas som innehåller all Rembrandtdata, och som krävt de väsentliga investeringar som görs i att samla in datan, erhåller ett databasskydd (inom EU) tillägnat de personer och företag som står bakom investeringen. Det är därmed inte fritt att hämta den fria datan från databasen, för de krävs tillstånd från de som äger rätten till databasen.)

Är det ”inlärningsmaterial” i form av bilder, musik, filmer etc. som fortfarande är skyddat av upphovsrätt, kan des som är ansvarig för inmatningen göra sig skyldig till intrång då inmatningen är en form av kopiering som kräver tillstånd.

Men frågan kvarstår, finns det något upphovsrättsligt skydd till det alster som AI genererat? (Vill inte använda begreppet ”skapa” då det inom upphovsrätten innefattar krav på mänskligt tänkande.) Och vad gäller om ett alster anses utgöra intrång i ett redan existerande, skyddat verk. Vem blir då ansvarig? Det är inte lika enkelt i fallet ovan då det är en konstnär och/eller programmerare som skapat den instruktion som roboten utgår i sin produktion av ett porträtt eller en målning. I det här fallet härstammar instruktionen från AI, en icke-mänsklig intelligens. Om en bearbetning anses göra intrång i originalets upphovsrätt, blir de som gör alstret tillgängligt för allmänheten ansvarig för det. Svårare att förutspå om de tagit fram inlärningsalgoritmen blir ansvarig för att inte har ”lärt” AI hur mycket ett verk måste omarbetas för att bli nytt och självständigt.

Frågan om vad som gäller när en icke-mänsklig intelligens genererar ett alster har de senaste åren diskuterats avseende selfies tagen av en makake-apa. https://sv.wikipedia.org/wiki/Apselfie . Upphovsrätten kräver en mänsklig upphovsman så den naturfotograf vars kamera apan använde, ansågs inte ha upphovsrätt till bilden. Troligen skulle slutresultatet i sig, vare sig det är en apa
eller en AI som ligger bakom, vara oskyddat av upphovsrätt om det inte på något sätt går att visa att de endast fungerat som verktyg för ett mänskligt skapande. Material oskyddat av upphovsrätt får då användas fritt, om man inte erhållit det via en licens som bestämmer användningen. Ska verkligen bli intressant att se hur användning och licenser av AI-material kommer att utvecklas.

Kommer robotar och AI påverka konstnärer?
Diskussionen var inte alltför olik när kameran blev allt vanligare. Troligen kommer det, liksom för fotografiska verk, utvecklas nya verkskategorier utan att på något sätt överträffa annan konst. Konst skapad av människor kommer troligen alltid att uppskattas inte bara för dess kreativitet utan också för dess möjlighet att förmedla mänsklig erfarenhet.

AI och robotteknik kommer med säkerhet integreras allt mer i konstnärliga processer och verk. Eller rättare sagt, det finns redan konstnärer som i allra högsta grad arbetar med AI och robotar! En spännande effekt är att interaktiviteten med publiken/omvärlden blir en viktig del av upplevelsen av verket. Ta gärna en titt på Ed Atkins användning av tekniken 3D https://www.youtube.com/watch?v=H47sW09HGBc ) .

Bland musiker har skapande med hjälp av teknik pågått under lång tid. Men liksom stenhuggaren John Henry som dog i sitt försök att övervinna en stenhuggarmaskin, bör människan inte jämföra sina resultat med maskinens. Vi kommer alltid stå för något annat, mer medmänskligt!

Så kära konstnärer, välkomna det nya intresset för konst och den teknik Ni nu kan leka med i Ert skapande. Skapa
på och ta hand om Er och Era verk. AI och roboten kan ändå aldrig bli konstnärer, i vart fall inte enligt upphovsrätten.

Ha det fint önskar
Katarina.

Katarina Renman Claesson är jur kand och forkare och har ägnat sig åt upphovsrätt i snart tjugo år. Hon har också intresserat sig för rättsfrågor som rör konstnärer.

EU:s upphovsrättsdirektivet fakta

EU-kommissionen har lanserat ett förslag till direktiv om modernisering av upphovsrätten. Det innehåller flera nödvändiga förslag som stärker upphovspersonernas ställning i förhållande till olika användare och löser även en mängd andra frågor till förmån för kulturarvet, utbildningen och forskningen. Två förslag har satt igång en hejdlös lobbying från de stora amerikanska nätföretagen (Google, Facebook etc) och en mängd organisationer som de stödjer. Särskilt Wikimedia står i frontlinjen. Förslagen gäller en möjlighet till ersättning för delar av nyhetsartiklar och att plattformar som YouTube, Facebook och liknande ska bli skyldiga att teckna avtal för det material deras användare lägger upp på plattformen.

När direktivet behandlades EU-parlamentet 5 juli beslöt en majoritet att skjuta upp behandlingen av förslaget till mitten av september. Samtliga svenska ledamöter I EU-parlamentet gick emot upphovspersonernas intresse och gav sitt stöd till internetjättarna.

Bra dom från EU domstolen
En för bildskaparna viktig dom har kommit från EU domstolen i det så kallade Cordoba fallet. Det handlar om en skola (i Tyskland) där en elevs har tagit ett foto, föreställande staden Cordoba, från en hemsida för resor på nätet. Fotografiet har kopierats till på skolans egna server, det har inte skett en länkning utan en kopiering och därefter har fotot publicerats i form av elevarbetet på skolans hemsida. Frågan var om det är förenligt med EU rätten att göra så.

Domstolen kommer fram till att det inte är förenligt med EU rätten och att tillstånd skulle ha inhämtats från fotografen som därmed har rätt till skadestånd. Det är ett viktigt avgörande eftersom om domstolen hade kommit fram till motsatsen hade resultatet blivit att en bild som publiceras på internet kan användas av vem som helst utan tillstånd av upphovspersonen. Upphovsrätten för bilder som läggs på nätet hade alltså konsumerats vid första publiceringen.

Man kan notera att i det mål som Bildupphovsrätt drev mot Wikimedia och som avgjordes 2017 så kom Wikimedias huvudinvändning att vara just detta, att så snart en bild finns på internet kan man vem som helst ta den och använda den hur man vill, man kan till och med ta ett nytt fotografi av ett konstverk och lägga upp på en hemsida( som Wikimedia hade gjort) så blev själva konstverket fritt att använda av vem som helst. Den svenska domstolen avvisade som känt det och nu har det även bekräftats av EU domstolen.

SÖK IV
Observera fler ägare godkänns nu 1 månad kvar att söka IV. Sista ansökningsdag att söka IV är som vanligt den 15 september, vilket i år är en lördag.

Eftersom anslaget till individuell visningsersättning, IV, ökats med 15 miljoner kronor har vi i år möjlighet att göra flera förbättringar och moderniseringar av systemet utan att någon får minskad ersättning.

Förändringarna är:
• privata ägare inom vård, skola, omsorg samt fastighetsbolag godkänns som ägare, om det är beställda verk (uppdrag/gestaltningar).
• det lägsta belopp som betalas ut sänks från 500 kronor till 250 kronor
• det högsta belopp som betalas ut höjs 42 000 kronor till 52 000 kronor
• poängsystemet räknas upp med konsumentprisindex

Läs mer på vår hemsida. http://bildupphovsratt.se/nyheter/2018/sa-bra-blir-nya-iv#
Logga in med BankID på https://iv.bildupphovsratt.se och registrera dina verk senast den 15 september.

Följerätt - tipsa om försäljningar
Sofie Grettve von Rosen är nyanställd hos Bildupphovsrätt. Hon ska se till skärpningen av redovisningsplikten i lagen om följerätt får genomslag i praktiken. Har du frågor om följerätten eller vill ge tips om vidareförsäljningar och konsthandlare så kan du vända dig till Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.

Kommunikationsstrateg
Emma Sahlén Grip började den 13 augusti som kommunikationsstrateg. Emma kommer att ansvara för Bildupphovsrätts samlade informationsgivning och påverkansarbete.

1809 RolfLindegren regionost

Månadens konstnär september 2018

Rolf Lindegren, region öst

Månadens konstnär hämtar sin inspiration från alltmöjligt. Men särskilt från vattenytor, som beroende på ljus och vind kan ha oändligt många utformningar.
– Vatten har alltid fascinerat mig. Jag har varit ute och seglat i många år och då sitter man och tittar på vattenytor.
Men det kan även vara annat som inspirerar. Det som faller på helt enkelt, säger Rolf Lindegren, som är månadens konstnär för september.

Måleri och grafik

Rolf är 65 år och bor i Täby tillsammans med sin sambo. Sedan tio år tillbaka arbetar han med grafik och måleri på heltid. Han har en ateljé hemma för sin målning och grafiken
skapar han på en grafikverkstad i Karby Gård i Täby utanför Stockholm, med tekniker som etsning, fotopolymer och träsnitt.
– Inom måleriet så är det mest olja. Jag har också gjort en hel del akvareller den senaste tiden, berättar han.

Kliar i fingrarna

Intresset för konst har funnits med ända sedan barnsben.
– Jag har alltid hållit på och pillrat med mina fingrar. Jag vet inte riktigt varför. Det har suttit i nyporna hela tiden på något sätt. Det kliar i fingrarna. Men när jag var yngre tyckte jag inte att jag höll på med konst. Då var det mer skapande, förklarar han.

Restaurerade biografer

Det var när Rolf var i 18–19-årsåldern och gick på Konstfacks Aftonskola i kroki och figurteckning som han på allvar började förstå att det var konst han ville syssla med. Han sökte då in på Konstfack, där han gick ut år 1978. Sedan dess har han arbetat med konst och design i olika former – både som anställd och som egen företagare. Han jobbade till exempel åt Sandrews under många år, som under 80- och 90-talet satsade mycket på att omdana sina biografer och teatrar.
– Jag restaurerade en del av de äldre biograferna runt om i landet. Många byggdes redan på 30- och 40-talet så då handlade det ofta om att ta fram gamla dekorationer och målerier och att komplettera med nya ridåer och sånt. Det var väldigt intressant, säger han.

Drivs av processen

Rolf drivs av själva processen i att skapa. Viljan att komma vidare.
– Det är så kul. Det är ungefär som att gå i en trappa. Ibland går man några steg upp och tänker att det här har jag lyckats med. Sedan kanske man går tillbaka några steg, men då är det bara att gå vidare, säger han.

En grundidé

När Rolf skapar ett nytt verk utgår han ofta från en grundidé.
– Jag vill ha ett tema att jobba ifrån, en skiss eller något som jag sett eller hört. Sedan kan det sluta med att det mynnar ut i något helt annat.

Flertal utställningar

Rolf ställer ut sina verk på många ställen, bland annat på Karby gård i Täby, Grafiska Sällskapet på Hornsgatan och Konstnärshuset på Smålandsgatan. Han har också haft separata utställningar på olika gallerier och varit med på olika jurybedömda utställningar.

Höstens höjdpunkt

I höst ser Rolf särskilt framemot Konst i Roslagen, som äger rum den första helgen i oktober, där han är med som en av 66 deltagande konstnärer.
– Då är det öppna ateljéer både på lördagen och söndagen i Täby, Vallentuna och Österåker och folk kan åka runt och titta på konst i konstnärernas egna miljöer. Det brukar vara skojigt, avslutar han.

Besök Rolfs Art Gallery-sida ››

HeleneSchjerfbeck AGirlInASandPit 1912

Konsten och kulturen är grundstenar i ett hållbart och demokratiskt samhälle

Konstvalet 2018

Skicka ett budskap till den blivande kulturministern

Varför satsas det så lite resurser på konsten när partierna är överens om kulturens betydelse för människan och samhället? Varför läggs bara 0,84 procent av vår statsbudget på kultur när vår grundlag (Regeringsformen § 2) slår fast att den enskildes kulturella välfärd ska vara ett av tre grundläggande mål för den offentliga verksamheten?
Och hur ska en politik formas som gör att vi rör oss mot riksdagens mål om att ”kreativitet, mångfald och konstnärlig kvalitet ska prägla samhällets utveckling”?

FN:s allmänna förklaring om mänskliga rättigheterna slår fast att ”var och en har rätt att fritt delta i samhällets kulturella liv och att njuta av konst” och att konstnärerna har rätt” till skydd för sina ideella och materiella” intressen.

Var vi än bor

Var vi än bor ska vi ha möjlighet att ta del av konst och fritt delta i kulturlivet. För att göra kulturen tillgänglig över hela landet behövs investeringar i ett rikt konstliv. Med satsningar på både bred kultur och kvalitativ konst kommer Sverige att bli mer intressant och spännande att leva i och att besöka. Det är hög tid att öppna dörren till kultursamhället!

Håller du med?

Delta i Kulturvalets upprop genom att sända ett budskap till framtiden. Låt den som blir kulturminister efter valet 2018 få en bild och ett budskap från alla oss som menar att Sverige ska ta steget över tröskeln och bli ett samhälle som genomsyras av konst och kultur.
Ladda upp en av dina egna bilder (en selfie, ett foto från din vardag/arbetsplats eller kanske ett verk du arbetar med) genom uppladdningsfunktionen på kulturvalet.se.

Alla bilder kommer att utgöra en pixel, en liten bit, av den blivande kulturministerns ansikte. På så sätt skapar våra bilder tillsammans ett porträtt av kulturministern och en påminnelse om att ”kreativitet, mångfald och konstnärlig kvalitet ska prägla samhällets utveckling”.

Vårt gemensamt skapade pixelporträtt kommer att överlämnas till kulturministern tillsammans med fyra konkreta förslag för en relevant och ambitiös kulturpolitik:

  • Låt konsten och kulturen genomsyra samhällsutvecklingen
  • Satsa på en levande konstscen över hela landet
  • Investera i konstnärlig frihet och kvalitet genom att stärka konstnärernas förutsättningar att verka
  • Stimulera marknaden för konst.

Om Kulturvalet

Kulturvalet.se är ett informationsarbete och upprop som drivs av Konstnärernas Riksorganisation, Konstfrämjandet, Sveriges Konstföreningar, Konsthantverkscentrum, Konstnärscentrum, Konstnärernas Kollektivverkstäder Riksorganisation, Svenska Konstnärsförbundet och Bildupphovsrätt i Sverige.

Ansvarig utgivare: AB Svensk Konstnärsservice 2018

1809 RegionOst

Region Öst

Regionen har haft flera aktiviteter under året

Mars
Vårsalong på Södermalms Konsthall där 24 konstnärer från region öst medverkade

Maj
På Hornsgatan 103 i Musikenshus hade Region Öst lite mingel med ett föredrag om ”Kvinnliga Konstnärer” för medlemmarna av konstnären och författaren Anders Engman. Kvinnliga konstnärer fick länge stå i skuggan av männen.

Juni
4 konstnärer från Region Öst ”Art Group” ställde gemensamt ut i Uppsala på Galleri Upsala. Ett fint galleri med härlig atmosfär i ett kulturrikt område med Linnés trädgård i krokarna.

Augusti
SAAG Art Group med 10 konstnärer från Region Öst hade en sommar utställning i anrika Sigtuna på Sigtuna Kulturgård.

 

SKs största samlingsutställning

September-oktober
Region Öst är värd för den nationella utställningen ”Ett verk var” som kommer att vara i Husby Konsthall. I Husby gårds historiska miljö mellan äppelträd och röda stugor ligger denna fina konsthall. Det är ca 70 konstnärer från hela Sverige som ställer ut sina verk.

”Ett verk var” Vernissage lördagen den 29 september, kl 12-16.
Utställningen har öppet mellan den 29 september t.o.m. den 14 oktober. Tisdag-söndag 12-16.
Varmt välkommen!

November
Mingel. Mer information längre fram!

 

SAAG som är en nystartad grupp av konstnärer från SK Region Öst ställde ut i Sigtuna på Sigtunas Kulturgård mellan den 3 – 19 augusti.
Runt 1000 besökare kom och såg utställningen som var väldigt omtyckt bland annat för sin höga standard och variation av teknik, färg och uttryck.

Det var 10 konstnärer som medverkande från Svenska Konstnärsförbundet
Från vänster (bilden överst i artikeln):
Ann-Louise Järvklo, Gisela Löwenberg, Christine Halloff, Sarianna Kranz, Angela Winlund, Katrina Thollander, Nina Björk (gästutställare från SK region Öst), Cecilia Ciscar (gästutställare från SK region Öst), Astrid Andersson, Lena Frykholm (ej med på bild).

 

1809 SK ostgotagruppenRegion Öst - östgötagruppen

Lösa förbindelser

Fast kanske ändå inte. Gruppen bildades för snart tre år sedan efter ett utskick och upprop till alla medlemmar i Östergötland och dom som bor nära, det vill säga de som bor i Nyköping. Vi var sex-sju stycken som träffades då och planerade för gemensam verksamhet, främst utställningar.Senaste året har gruppens kärna utökats med två medlemmar, och när jag skriver kärna menar jag oss som träffas med viss regelbundenhet och som undersöker
möjligheterna för gruppen att ställa ut.

Sedan starten har medlemmar i SK Östgötagruppen genomfört, om jag inte räknat fel, sju utställningar. Ibland har alla av oss deltagit, ibland bara några och i en har deltagare från hela länet bjudits in, och en gång i Nyköping utökades gruppen med några från Sörmland.

Det är detta jag menar när jag i rubriken skriver ”lösa förbindelser”. Vi är nu åtta medlemmar som träffas och planerar, men vi har ingen ordförande, ingen kassör, ingen sekreterare. Någon tar ansvar för anteckningar vid ett tillfälle, någon tar ansvar för att vi kan träffas och var. Nästa gång ska vi träffas hos Tina i Linköping. Då ska vi bland annat rapportera över hur det har gått med de uppdrag vi fick senast; att kolla några gallerier för kommande utställningar. Vi har också en grupp på Messenger där vi kan prata med varandra.

Det senaste vi gjort är ett gemensamt presentationsblad som vi kan bifoga i mejl eller utskrift till våra kontakter med gallerier. Den är enkel, men mycket tilltalande tycker jag. Se bilden.

Jag tycker att detta är ett mycket bra arbetssätt att SK organiseras i små arbetsgrupper, löst, men ändå sammanhållna. Regionstyrelsens uppdrag blir då att initiera, ge ekonomiska bidrag och allmänt sett vara en resurs. Så sätt igång!

Ronny Knutsson
SK Östergötland
Förbundsordförande

gefvert konstnarsforbundet banner 240x680 200327

wsocomp banner bk

bildupphovsratt

Banner Konstakademien Bildkonstnaren

stodmedlem

2021 stamman new

Regionerna ska genomföra sina årsmöten senast maj månads utgång.

 

Svenska Konstnärsförbundet

Hornsgatan 103
117 28 Stockholm
08-650 8000
info@konstnarsforbundet.se

Kansliet
Kansliet har telefontid: 
tisdagar
 kl 10-12
Övrig tid: telsvar eller e-post

ArtGallery
SK:s webbredaktör arbetar på tisdagar
webb@konstnarsforbundet.se
 
Styrelsen
Läs mer ››

Bildkonstnaren 4 20
Bildkonstnären 4, 2020
Utgivning 9 december till SK:s medlemmar.
Inte medlem men önskar tidningen
Bli stödmedlem ››